Skärmtid – fritt fram eller begränsningar?

6 februari, 2020 | Artiklar

Surfplattan och tv:n är en del av våra barns liv. Skärmarna lockar med ständig stimulans och fungerar som både sysselsättning och tröst. Samtidigt finns det inte tillräckligt med forskning som visar hur barn och unga påverkas på lång sikt av att sitta länge framför skärmar. Så hur ska vi som föräldrar egentligen förhålla oss: fritt fram – eller begränsningar och förbud?

På tåget, den långa bilresan eller när vädret är allt annat än inbjudande. För många av oss har julledigheten och helgerna säkert lett till fler tillfällen än vanligt då surfplattan eller tv:n framstår som en bra lösning för att slippa gnälliga barn. Men hur mycket skärmtid är egentligen okej för våra barn?

Trots att osäkerheten är stor hos många föräldrar finns inga fastställda tidsgränser för hur mycket skärmtid som är lämpligt. Uppmaningen från forskare, barnläkare och – psykologer är i stället att inte låta skärmanvändandet ske på bekostnad av andra aktiviteter som är viktiga för barnens utveckling.

I Expressens bilaga Hälsoliv säger barnläkaren Hugo Lagercrantz:

– Det viktiga är inte att sätta en tydlig gräns för hur länge barn får sitta framför skärmar, utan det är att man ger tid för annat: fri lek, fysisk aktivitet utomhus, läsande, ritande och skrivande för hand.

Även många positiva sidor

I samma artikel menar barnpsykologen Malin Bergström att det till och med är ointressant att prata om skärmtid i dag:

– Skärmarna används till så mycket olika aktiviteter. Genom skärmarna håller barn kontakt med kompisar, lyssnar på musik, spelar spel, kopplar av, löser kluriga problem eller lyser på krabbor med mobilens ficklampa. I stället för att fundera över tidsgränser kan man fundera på hur barnens dagar ser ut, om de får mångsidig stimulans.

Malin Bergström har tagit fram stödmaterial om medieanvändningen till barnavårdscentralerna och menar att barnen behöver vuxnas hjälp, utan fördömanden, för att inte fastna framför skärmar.

– Barn i alla åldrar behöver tillgång till vuxenstöd när det gäller digitala medier. Som förälder behöver man vara nyfiken, intresserad och stöttande för att få hjälpa barn i situationer som kan uppstå.

För att det inte ska uppstå konflikter kring skärmtiden tipsar hon om att skapa skärmfria zoner, till exempel vid matbordet och i sängen, liksom skärmfria dagar eller tider.

Kan aldrig ersätta mänsklig kontakt

Forskning visar att barn som tittar mycket på tv och film kan få problem med uppmärksamhet, sömn, vikt och socialt beteende. Även deras språkinlärning kan försenas av passivt tittande.

– Medieapparater kan inte ersätta den direkta sociala kontakten mellan barn och vuxna. Ögonkontakt är något som utmärker människor och hur vi engagerar oss. Man måste ge barnet uppmuntran, titta på det och prata med det – och det gör inte skärmen, säger Hugo Lagercrantz.

Eftersom forskningen inom området inte på långa vägar är heltäckande och vi faktiskt inte vet hur barn och unga påverkas på lång sikt är hans råd till föräldrar att agera försiktigt när det kommer till skärmar.

Hugo Lagercrantz menar också i Expressens artikel att det kan vara en poäng att begränsa din egen skärmtid.

– Sitter föräldrarna hela tiden framför sin skärm och svarar på mejl och sms – då gör barnen likadant. I många fall är det föräldrarna som måste bättra sig, inte barnen.

FAKTA/Internationella rekommendationer

Även om svenska myndigheter har inte tagit fram några officiella tidslinjer för skärmtid har europeiska barnläkarföreningen (EPA) tydliga rekommendationer. De är:

  • 0–3 år: 0 timmar
  • 3–12 år: 0,5–1 timme
  • 12–18 år: 1,5–2 timmar

Några av våra roliga pysselboxar

Sveriges bästa barnbox

Är du inte medlem i vår pysselklubb ännu?

Då tycker vi självklart att du ska prova! Du får roligt och kreativt pyssel till ditt barn — direkt hem.

Prova vårt kreativa välkomstpaket för bara 59:-

Paketet innehåller bland annat den populära leran Silk Clay – som alla barn bara älskar!