Dekorerade ägg, påskkort, påskkärringar och massor av godis. Påsken är sannerligen barnens högtid. Men vad kommer traditionerna ifrån och vad betyder de?
Firandet av påsk har gamla anor och är en stor religiös högtid. Det är också en viktig familjehögtid, där släkt och vänner träffas. Och inte minst är det en av de stora pysselhögtiderna. Här berättar vi mer om några av påskens pyssel och traditioner.
Måla ägg
Ägg är påskens stora grej och det är ingen slump. Påsken infaller på våren när hela naturen återföds efter vinterns dvala – och ägg symboliserar just pånyttfödelse och fruktbarhet.
En del hävdar att traditionen att färga ägg går tillbaka ända till medeltiden och att färgerna symboliserar solskenet på våren. Att måla ägg är också en gammal kristen tradition och det var länge vanligt att ge bort målade och dekorerade ägg.
Ägglekar
På påsken är det tillåtet att leka med maten. Leken picka ägg går ut på att man slår ägg not varandra, gärna hårdkokta. Deltagarna slår de spetsiga sidorna mot varandra och vinnare blir den som längst har kvar ett helt ägg. Äggstafett är som midsommarens potatisstafett. Men här ska man balansera ett ägg på en sked i munnen och ta sig runt en bana. Vid äggrullning rullas hårdkokta (gärna målade) ägg nerför en backe. Vinner gör den som kommer längst, eller först.
Vid äggjakt har påskharen gömt ägg i huset eller i trädgården. Den som hittar flest ägg vinner.
Gömma påskägg och godis
Varje år äter svenskarna runt 500 ton godis på påsken, och en hel del av godiset läggs i ett påskägg. Det är traditionen att ge bort ägg i påsk som lever kvar, men nu i form av dekorerade ägg i papp eller plast oftast fyllda med godis. Att gömma äggen kommer bland annat från den tyska traditionen med påskhare, men kan också ses som en fortsättning på leken äggjakt.
Påskharen
Traditionen att en påskhare kommer med påskägg har sitt ursprung i 1600-talets Tyskland. I Sverige dök påskharen upp på 1900-talet.
Påskkärringar
Men vet inte riktigt hur länge traditionen att barn klär ut sig till häxor och gubbar som går runt och delar ut påskkort i hopp om att få godis har funnits. Men de första noteringarna om påskkärringar är från slutet av 1800-talet. Man tror att idén kommer från 1600-talets häxor. För att skrämma i väg häxorna tände man eldar och sköt med gevär, något som lever kvar i dagens påskbrasor, smällare och fyrverkerier.
Påskbrasa
Påskbrasa, påskeld eller påskfyr, är en utomhusbrasa som vanligen tänds på påskaftons kväll. Påskeldarna är kända sedan 1700-talet. Att man tände påskeldar förr i tiden hänger inte samman med boskapsskötseln, som man kanske tror och som är fallet med valborgsmässoeldarna. Påskeldarna var till för att skrämma bort häxor.
Påskris
Det färgglada och pyntade påskriset kommer enligt de flesta bedömare inte från en vilja att göra fint hemma. Det har i stället sin bakgrund i en gammal sed att piska varandra till minne av Jesu lidande. Man tror att den så kallade långfredagsrisningen fanns redan på 1600-talet, och blev med tiden mer av en lek. Påskriset som det används i dag blev vanligt i Sverige först efter andra världskriget.
Fakta / Om påsken
Påsken är en mycket gammal tradition och också en stor religiös högtid inom såväl kristendom som judendom. Inom judendomen är påsken en av de viktigaste högtiderna och firas till minne av uttåget ur Egypten. Ordet ”påsk” anses komma från namnet på den judiska påsken, pesach.
Inom den kristna kyrkan firas påsken till minne Jesu död och uppståndelse. Enligt gammal tradition var det också en högtid präglat av stort allvar. De som i dag är 60 år och äldre kan minnas att framförallt långfredagen skulle präglas av lugn för att minnas Jesus lidande på korset.
Men med tiden har påsktraditionerna förändrats. I dag har påskpynt, ägg fulla med godis och påskkärringar tagit överhanden i de flesta svenska hem.
Påskveckan kallas också stilla veckan och består av blåmåndag, vittisdag (eller svarttisdag), dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen, annandagen
